(Om ni har missat listan finns den här)

Thessan heter tjejen som har denna blogg, jag är döpt till Therese Brinkeback men sen gifte sig mamma och jag fick namnet Therese Olander. Dock ska jag byta mitt namn framöver till Thessan Brinkeback för efternamnet Olander påminner om så mycket negativt som har hänt i mitt liv, när jag mådde som värst, men mer om det går vi inte in på!

Folk kallar mig Tess, Thessan & olander, det sistnämnda namnet fick jag i samband med tjejgänget för några år tillbaka sen då det var en annan vän i gänget som heter Therese.. Mitt tjejgäng har jag nämnt ofta! och det är just en grupp tjejer som träffades på navestadsskolan när vi gick i sjuan. Eller det var rättare sagt då som jag kom in i gänget lite smått, de andra har ju varit vänner sen barnsben på lite olika håll. Det var vi gänget som hade de första fyllorna tillsammans, det var vi som hängde på fritidsgården och navestadskyrkan där på biljardcafeét och alla gymnasiediscon som vi älskade att gå på när vi gick  åttan. Ja min uppväxt började så småningom bli bättre och det var tack vare dessa tjejer som fick mig att se världen. Dessa tjejer betyder mer än de anar för mig. Jag har aldrig ritkigt våga tacka för någonting, att de har hjälpt mig upp ur hålet som jag beskrev det då. Jag kom på benen ganska långsamt och jag hann lixom inte tänka på vad som hände med mig, helt plötsligt gillade en massa mig, jag var omtyckt och det var som en dröm för mig. Jag har berättat min uppväxt för alla mina tjejer i gänget, mer eller mindre.. Och de vet hur jag har haft det och de vet hur jag har det idag och jag är så tacksam att ni hjälpte mig, ni tycker säkert inte att det var någon stor grej av det eftersom ni var er själva och älskade livet, men det fick faktiskt mig att älska livet också. Idag är vi ett litet mindre gäng av den ursprungliga.. Jag är närmast Nivvan, Jossan och juli och ni är så himla underbara, LOVE! Det är väl dem jag umgås med på dagarna just nu och jag är så himla glad att vi har kommit varandra så nära..

Folk beskriver mig allid som "den glada tjejen".. Och jag har insett att jag alltid är väldigt glad. Jag förstår bara inte tanken med att gå runt och vara sur eller inte le med läpparna. Jag är en riktigt glad tjej, jag älskar att höras och jag är väldigt social och har inga problem att ta upp kontakt med folk. Jag älskar att hjälpa barn och människor till det bättre, genom att prata men FRAMFÖRALLT genom träningen. Jag har varit tränare i många år, vet inte ens när jag började som tränare, vid tolvårsålder kanske. Jag är tränare i truppgymnastiken och jag älskar att träna mina nuvarande gymnaster (mer om dem en annan dag för dag). Jag är även utbildd gyminstruktör på ACTIC nuvarande Nautilus.. Och i Januari börjar jag jobba där på timmar. Och jag ser verkligen fram emot utmaningarna som kommer finnas. Jag har erfarenhet av att instruera men den värsta fasan är väl att få en elitsnubbe som behöver råd att träna upp vissa grejer i gymmet, då känner man sig kanske inte så jätte duktig längre. Men man måste ju börja någonstans, eller hur?!

Idag har jag självförtroende och en bra självkänsla. Jag är väldigt utseende fixerad, men det övergår inte till något negativt iallafall. Klart jag har dagar då allt ser så äcklit ut på mig, men de dagarna utgör bara 5% av mitt nuvarande liv. Jag räknar calorier och väger mig varannan dag. DETTA INNEBÄR ATT JAG HAR KOLL PÅ MIN TRÄNING, JAG VET HUR JAG SKA BYGGA MUSKLER FÖR ATT DE SKA SYNAS PÅ ETT SNYGGT SÄTT, SNYGGT SÄTT FÖR MIG.. Jag är inte ute efter att banta utan jag vet vad jag gör =)

Idag är jag lycklig jag har en underbar pojkvän, en bästa mamma och jätte fina vänner!
Jag älskar er alla!

Här är några av mina crazy friends.. JULI OCH JOSSAN är aldrig med på bilder, men jag har några på dem men jag accepterar att de inte vill synas i min blogg =)